Att förlora en kär vän genom nästan 13 år – min historia med Sheevas.

Äntligen få min egen hund
Jag var ganska ung, bara 21 år gammal, när jag äntligen skulle få min egen hund. Hade gått med alla hundar jag hittade på gatorna hemma och älskade det men längtade efter min helt egen hund. Viktigast av allt – fått mycket hundkunskap och ett intresse för hundbeteende och hundpsykologi.

Behövde hund att öva mig på
Därför ville jag utbilda mig inom hundar och behövde en egen hund att öva mig på. Det var i alla fall min version av historien. Sen blev det inte så för jag tog en universitetsutbildning i kommunikation och psykologi innan jag (äntligen) blev certifierad Dog Listener (Jan Fennell Dog Listener).

Men jag behövde ändå en egen hund och åkte till Bornholm för att titta på Rhodesian Ridgeback valpar som var 10 veckor och till salu. Bodde fortfarande hemma så en Rottweiler blev det inte och därför blev jag kär i Ridgebacken i stället – en fantastisk hundras skulle det visa sig.

Valde valpan som satt och gömde sig
Jag valde valpan som satt och gömde sig. Japp precis det man inte ska göra men hon var vacker och jag har en svaghet för utsatta djur. Hon besegrade även sin syster utomhus så jag tänkte att det nog skulle gå. Vi åkte hem med båten mot Köpenhamn och vårt liv tillsammans började, Sheevas och jag.

En försiktig och bestämd tik som inte var intresserad av alla folk. Passade mig bra då jag var studerande och gärna ville ha med henne till kompisar utan att hon satt och dreglade på kaffebordet hela tiden.

Rhodesian Ridgeback – den perfekta ras för mig
En underbar hund som i princip hade alla egenskap jag letade efter – vi testade båda lurecoursing och Schweiss spår. Eftersom jag hade mycket hunderfarenhet sen barnsben var Ridgebacken en perfekt ras för mig. Men jeg vill inte rekommendera förstagångs hundägare att köpa denna ras utan hundvana. Det är en mycket klok ras med mycket integritet som lätt kan uppfattas som reserverad fast när man ser bakom ytan finns det mycket mer att avläsa. En ras som alltid uppväger risker mot det som dem blir presenterade för och du kan nästan alltid lita på dem. Sen lärde jag att det handlar mycket om personlighet på hunden och inte bara ras.

Flyttade 7 gångar med hund
Sheevas och jag levde lite som nomader. Vi hann i alla fall flytta 7 gånger på nästan 13 år och hon var fantastisk på att anpassa sig. Vi flyttade även till Stockholm och har åkt SJ till Köpenhamn massor av gånger. Hon håll mig lugn och vice versa – vi var ett match.

Lärde mycket om hundkommunikation och hundpsykologi
Det var när Sheevas var 8 år och jag fick mitt första barn att jag började drömma om att jobba med hundar och hundägare igen. Hon hade lärt mig fantastisk mycket och nu var jag redo för att få svar på dem sista frågorna jag hade. Jag letade efter den perfekta hundutbildningen men den fanns inte…

Jan Fennell Dog Listener
Tills en dag jag läste om Jan Fennell och hur hennes metod är inspirerad av Monty Roberts som jobbar med hästar. Jag var såld och gick båda 1. och 2. kurs inom ett par månader och blev certifierad Dog Listener. Jag var överlycklig när jag såg resultaten med min Sheevas och hennes ångest för fyrvärkeri. Efter att ha gett henne medicin i 10 år, se henne skaka och flämta nyårsafton och sen spendera nyårsafton med henne liggande utan medicin och titta ut genom fönstret – då visste jag att det här ville jag hjälpa andra med. Att hitta harmoni med hunden.

Sa till hunden: du kommer inte med hem
Det var här tankarna till först Doglass.se och sen nu Lovinadogs.se blev till. Sheevas gjorde min dröm möjlig och visade mig att det aldrig är för sent att verkliggöra drömmar. När hon blev sjuk nästan 13 år gammal tog jag henne i bilen för att köra till veterinären och sa till henne att nu kom hun inte med hem igen. Det gjorde hon inte heller och det kändes som ett avtal vi hade. Det var dags. Jag förlorade en kär vän men jag vet att hon alltid är med mig och hon var verkligen speciell.

Från Rhodesian Ridgeback till Irländsk Röd Setter
I dag hjälper jag hundägare att hitta harmonin med hunden oavsett vad dem har för utmaningar. Jag är själv tillbaka på skolbänken med vår nya omplaceringshund, Mojo, in Irländsk Röd Setter och det är härligt att få massor av ny kunskap och såklart är Mojo motsatsen till Sheevas så att jag kan utveckla mig ännu mer i mitt hundägarskap.

Ödmjuk att få prata hundens språk
Det ger mig en stor ödmjukhet att få jobba med Mojo då jag lättare kan förstå hundägare jag pratar med och hjälper. Jag är inte den perfekta hundägaren men jag har verktyg som hjälper mig att t.ex. aldrig säga nej till min hund – jag visar det genom tysta signaler. Tysta signaler som är hundens ägna och som är på hennes frekvens.

Vill du veta mer och har du frågor kring din hund och din relation? Jag ser fram emot att du hör av dig – stort som smått.